Monica Elgebrandt

Mottagningstelefon: 08 500 104 10
Mobil: 070 277 1960
Epost: monica.elgebrandt@spmot.se

Utbildningar:
Fil. Kand. / Beteendevetare 1972
Juridik i socialt arbete 1985
Psykoterapeututbildning Steg 1 1992
Nätverksterapiutbildning 1994
Handledarutbildning vid Ersta Sköndal Högskola 2001
KBT vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi 2011
KBT med par och familjer. Familjerådgivning Vallentinhuset/Sabbatsberg 2011
Yrkeserfarenheter:
Socialsekreterare i Stockholm. Omfattande utrednings- samt behandlingsinriktad erfarenhet av beroendeproblematik och/eller psykiatri vid stadsdelsförvaltning.
Familjehemsinspektör.
Institutionserfarenhet från behandlingshem för dubbeldiagnoser, dvs. personlighetsstörningar i kombination med olika former av beroendeproblematik.
Delägare av Södertörns psykoterapimottagning sedan 2003.

Handledarerfarenheter från bl. a. följande yrkesområden:
Kuratorer inom utbildnings– och skolförvaltning
Kvinnojour
Arbetsterapeuter
Behandlingshem för dubbeldiagnoser
Socialpsykiatrin
Geripsykiatrin
Individuella chefshandledningar
RFHL (Riksförbundet För Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare)

Medlem i Svensk Handledarförening i psykosocialt arbete.
http://www.handledarforeningen.com/
Innehar behörighet att handleda socionomer som vill söka auktorisation.

Livssyn och värdegrund
Jag strävar i mitt arbete efter att i varje möte – enskilt eller i handledningsgrupper, värna om en humanistisk värdegrund. Denna inställning förenar medmänsklighet och förnuft. Kritiskt tänkande och vetenskaplig kunskapssyn hör hit.
Att möta alla med respekt och se varje individs möjlighet till utveckling och eget ansvar i situationen är fundamental.
Den enskilde är delaktig, på de egna villkoren, i strävan att komma vidare i exempelvis låsta positioner.
Syftet med samtalen på mottagningen är att uppnå förändring och utveckling. Detta sker genom ett utforskande och en kartläggning av situationen. Att sätta ord på känslorna och bli medveten om ev. hinder. Att få hjälp att ta ansvar för att förändra livssituationer som upplevs svårhanterliga.

Handledning
Mycket har skrivits om yrkeshandledning. Gemensamt är att kvalitetssäkra en åtgärd.

Handledning
–försiggår mellan två eller fler personer.
–ingår i en professionellt präglad utbildning eller yrkespraktik.
–den tar upp förhållanden mellan teori och praktik.
–knyter an till yrkesutövarens egen verksamhet.
–syftar till att utveckla den handleddes ”praktiska teori”.
–bedrivs i samtalsform som präglas av nyfikenhet, frågor, berättande och reflektion över praxis.

Handledare och handledda skapar tillsammans mening genom språket, både verbalt och icke-verbalt. Språket är inte bara ord utan en aktivitet där människan formar sitt liv och sig själv. Att fråga är grunden i det terapeutiska samtalet. Frågorna skall vara ovanliga för att få igång en process runt problemet, men inte alltför ovanliga så att slutenhet uppstår. Ömsint hanterade frågor kan utgöra en skillnad i tanken – en väg till möjlig förändring. Både handledda och handledare befinner sig i en gemensam lärandeprocess. Handledaren är där expert på den utforskande samtalsprocessen och den handledda är expert på sitt liv och sina frågor, kunskaper och erfarenheter. Handledaren skall ha kapacitet att simultant engagera sig i många och motsägelsefulla uttryck för olika synpunkter och värderingar så att alla kan bli utforskade.

Handledning är en regelbunden återkommande, gemensamt överenskommen, kompetenshöjande, utvecklande, samskapande och kvalitetssäkrande åtgärd, med syfte att komma vårdtagare / klient / patient till del samt att skapa en kreativ, trygg plats att reflektera över, ompröva och ifrågasätta sina yrkesmässiga handlingar och att bli bekräftade som yrkesmänniskor.

Handledning kan vara klientorienterad eller processinriktad, dvs. där den handledda får möjlighet att reflektera över egna reaktioner och förhållningssätt, över tid, i det psykosociala arbetet.

Handledning är inte gruppterapi.

Reflekterande team
En metod som med fördel kan användas i handledning och som jag har erfarenhet av att arbeta med.

En mycket kortfattad och enkel beskrivning av metoden är följande:

– den som handleds i en gruppen intervjuas av handledaren.
– de övriga i gruppen lyssnar och reflekterar över det som sägs. De utgör det reflekterande teamet.
– efter en stunds intervju talar de som ingår i det reflekterande teamet med varandra om tankar, känslor, funderingar och reflektioner kring det de hört under intervjun.
– då lyssnar den handledda och handledaren och ges ingen möjlighet att gå in i samtalet eller kommentera.
– det reflekterande teamets uppgift är att tillföra nya tankar till både den handledda och handledaren. Detta blir möjligt då de sitter ”utanför” intervjun och därmed inte är indragna på samma sätt i samtalet.
– instruktioner till det reflekterande teamet är att använda positiva beskrivningar och att undvika konkurrens, kritik eller korrigerande kommentarer.
– det teamet pratar med varandra om kan öppna för nya valmöjligheter och synsätt istället för tankar om vad som är rätt eller fel.
– som avslutning erbjuds den handledda att berätta, om så önskas, vad han/hon hört eller uppfatta av vad teamet pratat om då den handledda och handledaren enbart lyssnat.
–möjlighet att växla mellan det i ”inre” och ”yttre” samtalet för att få olika perspektiv ges genom denna metod.

Metoden beskrivs i Tom Andersen bok ”Reflekterande processer” 1994 vilken rekommenderas till den som vill lära sig mer om detta arbetssätt.